Kassaflödesvärdering är en värderingsmetod som bygger på att du beräknar ett företags värde baserat på dess framtida kassaflöden. Ofta diskonteras dessa med något som kallas för DCF – diskonterat kassaflöde.
I denna artikel tittar vi på hur detta sätt att värdera fungerar, dess fördelar och nackdelar samt några av de vanligaste frågorna.
Vad är kassaflödesvärdering?
Värderingsmetoden kassaflödesvärdering är en typ av företagsvärdering som går ut på att värdera framtida kassaflöden i en verksamhet.
Eftersom pengar idag är värda mer än pengar i morgon brukar den framåtblickande värderingen justeras med en så kallad diskonteringsränta. Gör du det kallas metoden för DCF (av engelskans discounted cash flow).
Vill du ställa en fråga?
Om du har frågor kring våra tjänster, företagsvärderingar i allmänhet eller något annat är du välkommen att kontakta oss. Vi svarar inom 24 timmar på vardagar. Det går även att ringa 076-3043437. Vi arbetar tyvärr inte med startups eller enskilda firmor mm.
När passar metoden?
Kassaflödesvärdering kan vara lämplig som värderingsmetod om du ska värdera bolag som saknar nämnvärd historik och där det finns en bestämd prognos kring hur det kommer att utvecklas.
1. Start ups
Därför är det inte ovanligt att start-ups och mycket unga men växande verksamheter väljer detta sätt att värdera på.
2. För investeringar i aktier
Det kanske bästa sättet att använda metoden är för att värdera aktier på den öppna marknaden. Superinvesteraren Warren Buffett använder den för att bedöma om en aktie är undervärderad av marknaden eller inte.
Fördelar
- Värdera utan nämnvärd historik
- Passar start-ups & förhoppningsbolag
Nackdelar
- Många antaganden – stor risk för fel
- Spekulativ värderingsmetod
- Invecklad uträkning
En spekulativ värderingsmetod
Problemet med metoden är att den till sin natur är spekulativ.
Det är en sak att värdera historiska kassaflöden. Alla data finns redan. Kan du vikta dem rätt kan du även analysera och göra en korrekt värdering.
Ska du blicka in i framtiden och bedöma ett företags värde utifrån dess framtida kassaflöden blir det däremot genast mycket komplicerat.
Här är några skäl till att det är svårt att få en korrekt värdering med en diskonterad kassaflödesvärdering (DCF):
1. Osäker omsättning
Hur kan du med säkerhet veta att omsättningen de kommande fem åren är si eller så stor i förhållande till dagens omsättning? Det är lätt att bli överoptimistisk.
2. Oklar kostnadsbild
Samma sak med kostnaderna. Kan du verkligen förutspå vilka kostnader företaget kommer att ha om tre till fem år? Underskattar du konstaderna får du ett för högt bolagsvärde.
3. Osäkerhet kring investeringar
Vilka investeringsbehov som dyker upp och vilka beslut kring investeringar som kommer att fattas kommer att påverka kassaflödet och därmed värderingen.
4. Omöjligt att förutspå risk
Kassaflödesvärderingsmodellen bygger på att risk vägs in genom den riskfria räntan och aktieägares avkastningskrav. Förändras inflation och ränteläge rubbas hela modellen.
5. Svårt att välja diskonteringsfaktor
Slutligen är det ökänt svårt att veta vad som är en lämplig diskonteringsfaktor. Den sätts i förhållande till risken så frågan är – kan du sätta ett korrekt mått på risken i bolaget?
Utöver dessa fyra faktorer finns det andra osäkerhetsfaktorer som kan spela roll så som beskattning, förändring i rörelsekapitalbehov och avskrivningar.
Det blir många antaganden och minsta lilla felbedömning kan få stor effekt på det uppskattade värdet.
Så gör du en DCF kassaflödesvärdering – steg för steg
Att göra en kassaflödesvärdering handlar om att först göra ett antal antaganden om hur det framtida kassaflödet kommer att vara. Därefter måste detta diskonteras mot den diskonteringsränta som du sätter. Slutligen räknas samtliga diskonterade kassaflöden ihop med något som kallas för evighetvärdet.
Så här kan det gå till att göra en DCF, steg för steg (OBS – förenklad modell):
- Ta reda på historiska värden
- Prognosticera omsättningen
- Bestäm lämpligt EBITDA
- Beräkna avskrivningar
- Räkna ut skatt
- Beräkna Investeringsbehovet
- Beräkna förändring i rörelsekapitalbehov
- Beräkna fritt kassaflöde
- Räkna ut WACC
- Nuvärdesberäkna det fria kassaflödet
- Beräkna evighetsvärdet
- Räkna ut Enterprise Value: företagsvärdet
Låt oss titta på dessa steg mer i detalj i denna mall (exempel):
1. Ta reda på historiska värden
Även om en kassaflödesvärdering är framåtblickande har du nytta av att studera historiska värden för att avgöra om din framtidsuppskattning är rimlig. Saknar du historiska uppgifter blir värderingen per automatik fullständigt spekulativ.
Följande uppgifter kommer du att behöva (från bokföringen och/eller att räkna ut):
- Omsättning
- Kostnader
- EBITDA (= omsättning – kostnader)
- Avskrivningar
- EBIT (= EBITDA – avskrivningar)
- Skatt
- Rörelsekapital
2. Prognosticera omsättningen
Nu är det dags att göra en uppskattning av hur verksamheten kommer att utvecklas de kommande åren, år för år. Det kan vara lämpligt att blicka framåt i upp till fem år.
Börja med att bestämma vad en rimlig omsättningstillväxt är. Vill du göra en konservativ bedömning utgår du från historiska tillväxtdata. Finns anledning att tro på starkare tillväxt kan du väga in företagets finansiella mål, men det innebär samtidigt en högre grad av spekulation.
Tänk på att eventuella förvärv inte räknas in här utan det värderas separat.
3. Bestäm lämpligt EBITDA
Titta på vad företagets EBITDA-marginal varit historiskt sett. Du räknar ut EBITDA genom att ta omsättningen minus de totala kostnaderna ett givet år.
Om det är rimligt att anta att konstaderna kommer att utvecklas proportionellt med omsättningen kan du utgå från den historiska marginalen.
4. Beräkna avskrivningar
I framtidsprognosen anges avskrivningar som procentsats av omsättningen. För enkelhetens skull kan det vara lämpligt att använda historiska data. Ifall avskrivningsandelen exempelvis låg på 2 procent av omsättningen så använder du det värdet i din prognos.
Varför är avskrivningar viktigt? Jo för att det ligger till grund för hur mycket skatt som ska dras, vilket vi kommer till nu. Utöver detta finns de inte med i summeringen till det fria kassaflödet.
5. Räkna ut skatt
I detta steg räknar du ut hur mycket av kassaflödet som kommer att gå åt till skatt. I Sverige är bolagsskatten för närvarande 20,6% och den dras på EBIT. Räkna ut EBIT år för år genom att ta EBITDA minus avskrivningar. Därefter multiplicerar du resultatet med 0,206 så får du skatten.
6. Beräkna Investeringsbehovet
Många företag gör någon form av investeringar och det påverkar kassaflödet. Historiska data hittar du i företagets kassaflödesanalys och kallas där investeringar i materiella, immateriella och finansiella tillgångar.
Du kan även räkna ut det manuellt genom att ta det ena årets anläggningstillgångar minus det föregående årets.
Anta sedan att framtida investeringsbehov (CAPEX) kommer att ligga på en liknande nivå såtillvida du inte känner till att det kommer att ske några större investeringar framöver.
7. Beräkna förändring i rörelsekapitalbehov
För att kunna göra en prognos över hur stor andel av omsättningen som kommer att gå åt för att täcka rörelsekapitalbehovet kan du utgå från historiska data.
Först räknar du ihop alla kortfristiga skulder. Det kan till exempel vara leverantörsskulder, förskott från kunder, skatteskulder och upplupna kostnader.
Därefter räknar du ut kortfristiga fordringar, till exempel lager, kundfordringar och upplupna intäkter.
Detta gör du alltså år för år bakåt i tiden.
Summera därefter skulderna (negativt tal) med fordringarna (positivt tal), år för år.
8. Beräkna fritt kassaflöde
Då så var det dags att räkna ut det fria kassaflödet. Nu använder vi de uppgifter som vi räknat ut i föregående steg och så beräknar vi fritt kassaflöde år för år in i framtiden.
Formeln är EBITDA – (skatt + investeringar + förändring i rörelsekapitalbehov). Märk väl att avskrivningar inte finns med här.
9. Räkna ut WACC
För att kunna diskontera kassaflödet måste vi först ta fram ett värde på WACC – Weighted Average Cost of Capital. Det är ett mått på vad långivare och aktieägare kräver i form av avkastning för att förse bolaget med kapital. Ju högre risk det är i ett bolag desto högre är alltså WACC.
WACC = Avkastningskrav på eget kapital * (1-skuldsättningsgrad) + låneränta * skuldsättningsgrad
Avkastningskrav i sin tur motsvarar:
Riskfri ränta (statsobligation 10 år) + systematisk riskpremie + småbolagspremie + beta
Ofta hamnar WACC i intervallet 5 till 15 procent. Ju högre inflation desto högre marknadsränta. Därmed blir avkastningskravet också högre.
10. Nuvärdesberäkna det fria kassaflödet
Nu är det dags att nuvärdesberäkna det fria kassaflödet genom att diskontera för avkastningskravet, alltså WACC.
Gör så här:
Diskonterat fritt kassaflöde = Fritt kassaflöde / (1 + WACC) ^ diskonteringsfaktor
Diskonteringsfaktorn kan sättas till 1 första året, 2 andra året och så vidare.
11. Beräkna evighetsvärdet
Innan du kan slutföra din kassaflödesvärdering av bolaget måste du även ta fram ett så kallat evighetsvärde. Det kan ha stor inverkan på företagets värde.
Evighetsvärdet bygger på att man antar en tillväxt ”in i evigheten”. Den grundar sig på ett antagande om hur marknaden som helhet kommer att utvecklas. Siffran kan kanske motsvara 2-3 procent.
I princip så lägger du till ett ”år” i kalkylen som får motsvara evigheten. Utgå från den senaste prognosticerade omsättningen och beräkna därefter fritt kassaflöde för ”evigheten” på samma sätt som tidigare. Därefter tar du detta värde och dividerar med WACC minus den beräknade årliga marknadstillväxten.
Slutligen diskonterar du detta värde precis som kassaflödet för varje år.
12. Räkna ut Enterprise Value: företagsvärdet
I det sista steget räknar vi ut vad verksamheten är värd enligt kassaflödesmetoden.
För att göra det summerar du evighetsvärdet med summan av alla prognosticerade diskonterade kassaflöden.
Få hjälp att vädera?
Verkar det krångligt? Ta hjälp av ett proffs istället! Företagsvärdering.com hjälper dig att hitta en rådgivare som kan utföra din värdering på ett korrekt sätt.
