Avkastningsvärdering

Avkastningsvärdering är den vanligaste värderingsmetoden. Den bygger på att räkna ut den avkastning en investering förväntas ge samt en så kallad kalkylränta. Metoden fungerar för att värdera i princip alla verksamheter.

Vad är avkastningsvärdering av företag?

Avkastningsvärdering är ett mycket vanligt sätt att värdera bolag på. Den utgår från ett genomsnittligt resultat de senaste två till tre åren men ibland upp till fem år bakåt. Dessutom blickar den framåt något år.

Förutom vinsten kan bland annat följande tas med i beräkningen:

  • Omsättning
  • Konjunktur
  • Marknadsförhållanden
  • Konkurrens

Kalkylränta – framtidsprognosen justeras

Resultatet räknas upp med en faktor som varierar beroende på vilken bedömning som görs kring risken, räntekrav och tidsaspekten. Ofta ligger detta tal på mellan 2 och 7. Ju högre risk och ju högre räntekrav, desto lägre faktor.

Det finns en variant av avkastningsvärdering som kallas för diskonterad kassaflödesmetod (DCF). Man diskonterar framtida vinster till nuvärde, den så kallade kalkylräntan.

Ju större risk och ju högre finansieringskostnader desto högre avkastningskrav brukar det vara. Det innebär i sin tur en högre satt kalkylränta.

Avkastningsvärdering – formel

I sin enklaste form kan en formel för avkastningsvärdering skrivas så här:

v = a / i

där:

  • v = avkastningsvärdet
  • a = framtida uthålliga vinst minus 28% bolagsskatt
  • i = kalkylräntan

En komplicerad värderingsmetod

Avkastningsvärdering är en ganska komplicerad värderingsmetod som bygger på flera gissningar och antaganden. Ändå är det den mest använda metoden för företagsvärdering. Det beror på dess styrka att kunna väga in aspekter som:

  • Personal
  • Marknad och marknadsposition
  • Affärsidé
  • Teknologi och patent

Kort och gott – sådant som inte syns på balansräkningen men som ändå är mycket viktigt för att bedöma värdet i ett företag.

När används avkastningsvärdering av bolag?

De flesta gånger någon ska köpa ett företag är dess möjlighet att generera vinst i framtiden minst lika viktigt som de tillgångar som finns i bolaget.

På grund av sin framåtblickande natur används avkastningsvärdering ofta för företag som genererar vinst tack vare sådant som inte direkt återspeglas i balansräkningen.

Värderingsformen passar bra för:

  • Värdeskapande företag
  • Växande företag
  • Bolag som är ett investeringscase
  • I princip alla bolag men särskilt tjänstebolag
  • Företag med stora immateriella värden

Avkastningsvärdering används för att förutse företagets framtida vinster. Här skiljer den sig från substansvärdering som bara tar hänsyn till vilka tillgångar och skulder som finns i bolaget.

Fördelar

  • Passar bra när verksamheten ska drivas vidare
  • Tar hänsyn till de värden som bolaget kan skapa i framtiden
  • Väger in immateriella värden
  • Kan användas för att beräkna tillväxt

Nackdelar

  • Tidskrävande
  • Bygger på antaganden och i viss mån gissningar
  • Svårt att hitta lämplig kalkylränta som ska avspegla avkastningskravet
  • Kan vara svår att applicera 

Vanliga frågor om avkastningsvärdering

Vad är avkastningsvärdering?

Avkastningsvärdering är ett sätt att värdera företag som bygger på en uppskattning av bolagets möjlighet att generera vinst i framtiden – ett avkastningsvärde.

Hur fungerar avkastningsvärdering?

Avkastningsvärdering bygger på historiska vinster och en uppskattning av kommande års vinst som justeras upp beroende på hur hög eller låg risk det är samt vilket avkastningskrav som finns.

Varför ska man använda avkastningsvärdering?

Avkastningsvärdering passar bra att använda för nästan alla verksamheter som går med vinst och / eller som uppvisar en trend i omsättningen.

När ska man inte använda avkastningsvärdering?

Avkastningsvärdering passar inte vid likvidering av företag. Det kan även vara svårt på mycket små bolag, speciell om de inte går med vinst och inte har någon tillväxt.

Hur förhåller sig avkastningsvärdering till skatt?

Vanligtvis gör man ett avdrag för 20,6 % bolagsskatt (2021) på den förväntade vinsten innan beräkningen.