Avkastningsvärdering bygger på att bedöma värdet på ett företag utifrån de pengar som det genererar – antingen vinst eller kassaflöde.
I sin enklaste (och vanligaste) form innebär den att man applicerar en multipel på historisk vinst för att få fram värderingen. Saknas vinst i bolaget kan istället kassaflödet användas, men då blir uträkningen mycket mer spekulativ.
Denna metod är den som används oftast av alla metoder. Den fungerar för att värdera nästan alla typer av verksamheter. I denna artikel berättar vi hur metoden fungerar, fördelar och nackdelar samt vad du bör tänka på.

Vad är avkastningsvärdering av företag?
Avkastningsvärdering är ett mycket vanligt sätt att värdera bolag på. Den bygger på företaget värderas utifrån sin intjäningsförmåga.
Det finns i huvudsak två sätt att värdera bolaget på med denna metod:
- Vinst: En väl vald vinstmultipel appliceras på historisk vinst. Denna metod är bakåtblickande och robust då den kan genomföras utan allt för mycket spekulationer.
- Kassaflöde: En framåtblickande variant som istället för vinst grundar sig på förväntade framtida kassaflöden, vilka diskonteras till ett nuvärde. Denna metod kallas för kassaflödesvärdering eller DCF-värdering.
I resten av artikeln fokuserar vi på den del av metoden som baseras på historisk vinst. Är du intresserad av att fördjupa dig i värdering baserat på kassaflöde är du välkommen att läsa vår artikel om kassaflödesvärdering.
Vill du ställa en fråga?
Om du har frågor kring våra tjänster, företagsvärderingar i allmänhet eller något annat är du välkommen att kontakta oss. Vi svarar inom 24 timmar på vardagar. Det går även att ringa 076-3043437. Vi arbetar tyvärr inte med startups eller enskilda firmor mm.
Konsten att välja rätt vinstmultipel
Oftast används en vinstmultipel som är 3 till 5 gånger vinsten, men det finns inga regler som säger att exempelvis en viss sorts bolag ska ha en viss multipel. I de allra flesta fall landar den i spannet 1 till 10x, men det finns exempel då den är högre.
Multipeln påverkas bland annat av risknivå, räntenivå (avkastningskrav), tillväxtförväntningar och företagets lönsamhet.
Att bestämma en lämplig multipel är en viktig del av en avkastningsvärdering. Väljer du exempelvis en vinsmultipel på 4 gånger vinsten medan den borde ha varit 2 gånger så innebär det att företaget felaktigt övervärderas till sitt dubbla faktiska värde.
Vinsten måste normaliseras
En annan viktig aspekt som alltför många missar är att vinsten måste normaliseras innan multipeln kan appliceras. Vinsten hittar du i resultaträkningen, men det är sällan det bara är att ta vinsten därifrån och infoga i en formel. Gör du det blir det fel. Den måste normaliseras först.
Normalisering innebär att justera bort övervärden och undervärden. Till exempel händer det att företag får en betydande intäkt ett visst år som inte alls har med verksamheten att göra. Bilparken kanske säljs av eller företaget gör sig av med en fastighet. Att ta med den intäkten i en avkastnignsvärdering ger onekligen en missvisande värdering (övervärdering).
Ett annat vanligt exempel är när en eller flera av ägarna jobbat i bolaget utan att ta ut marknadsmässig lön. Det innebär att vinsten blir större än vad den hade varit ifall företaget anställt någon från arbetsmarknaden. I den typen av fall justeras vinsten ner innan vinstmultipeln appliceras.
Hur många års historik ska man använda?
Slutligen behöver vi bedöma hur många års historik som ska användas i uträkningen. Det är vanligt att använda 3 till 5 års historik, men det beror vad som finns att tillgå. Det kan till exempel hända att bolaget endast gått med vinst de senaste 2 åren och då har vi bara detta att gå på.
Ett vanligt problem är att vinsten fluktuerar mycket. Det är något som kan hanteras genom vinstmultipeln. Stabil eller stabilt växande vinst förtjänar en högre multipel.
Det är vanligt att vikta vinsten för att ge de senaste åren större betydelse i uträkningen. Tänk dig till exempel ett företag som gjorde en vinst på 10 miljoner för tre år sedan men bara haft en miljon i vinst de senaste två åren. Tar du ett snitt av vinsten på tre år så blir det missvisande eftersom de två senaste åren indikerar att bolaget bevisligen inte längre har samma intjäningsförmåga.
Avkastningsvärdering – formel
I sin enklaste form kan en formel för avkastningsvärdering skrivas så här:
v = a / i
där:
- v = avkastningsvärdet
- a = uthållig vinst
- i = kalkylräntan

En något komplicerad men användbar värderingsmetod
Avkastningsvärdering är en relativt komplicerad värderingsmetod. Även när den bygger på vinsthistorik behövs onekligen ett antal antaganden göras. Ändå är det den mest använda metoden för företagsvärdering. Det beror på dess styrka att bygga värderingen på det värde företaget faktiskt kan skapa.
Till skillnad från en substansvärdering tar denna metod indirekt hänsyn till de värden som finns genom bland annat:
- Personal
- Marknad och marknadsposition
- Affärsidé
- Teknologi
- Patent och immateriella värden
Kort och gott – sådant som inte syns på balansräkningen men som ändå är mycket viktigt för att bedöma värdet i ett företag.

När används avkastningsvärdering av bolag?
När någon ska köpa ett företag är dess möjlighet att generera vinst i framtiden minst lika viktigt som de tillgångar som finns i bolaget.
När ett företag genererar vinst används med fördel avkastningsvärdering istället för eller som komplement till en substansvärdering.
Värderingsformen passar bra för:
- Värdeskapande företag
- Växande företag
- Bolag som är ett investeringscase
- I princip alla bolag som går med vinst
- Företag med stora immateriella värden
Avkastningsvärdering används för att återspegla företagets framtida vinstmöjligheter utifrån historisk vinst. Här skiljer den sig från substansvärdering som bara tar hänsyn till vilka tillgångar och skulder som finns i bolaget.