Immateriella tillgångar är de tillgångar som ett företag har som inte går att ta på och som samtidigt inte är monetära. Vanliga exempel är patent, kundregister, upphovsrätt, domännamn, logo och företagsnamnet.
Många immateriella tillgångar är inte värda så mycket, om ens något, ”på pappret” (i bokföringen) men deras värde kan visa sig om en potentiell köpare lägger ett bud på företaget.
Immateriella tillgångar – exempel
- Affärsmodell och affärsidé
- Databas, exempelvis med kundregister eller marknadsinformation
- Program, dataspel och appar
- Formgivning och design
- Dokument
- Domännamn
- Prenumeranter på ett nyhetsbrev
- Teknik som företaget utvecklat
- Forskningsresultat
- Företagsnamn
- Processer och rutiner, exempelvis vid försäljning
- Hemsidan
- Kunskap och kompetens
- Tillstånd och licenser
- Kundregister
- Logotyp
- Patent
- Namn på produkter
- Foto, text, musik och film
- Upphovsrätt
- Tillverkningsprocesser
- Utgifter för utvecklingsarbeten och forskningsarbeten
- Utgifter för mönsterskydd och förlagsrätter
- Varumärken
Hur gör man med immateriella tillgångar i redovisningen?
I redovisning och bokföring är immateriella tillgångar anläggningstillgångar som har ett bestående värde för företaget men som man inte kan ta på.
Monetära tillgångar (till exempel ett saldo på ett konto eller aktier) räknas dock inte, trots att man inte kan ta på dem.
En immateriell tillgång tillhör alltid en av följande två kategorier:
- Förvärvade
- Egenupparbetade
Med förvärvade menas att tillgången köpts eller ingått i en företagsöverlåtelse. Egenupparbetade immateriella tillgångar är sådana som företaget själv skapat.
Immateriella tillgångar kan tas upp som tillgångar som skrivs av i bokföringen ifall de kommer att ha ett betydande värde för bolaget under följande år. Är det inte så måste de kostnadsföras på en gång.
Ifall det är en förvärvad immateriell tillgång ska den redovisas till anskaffningsvärdet. Därefter ska den skrivas av under den period som den används.
Vid köp av företag är det inte alltid helt lätt att identifiera värdet på varje immateriell tillgång separat. I så fall kan övervärdet bokföras som goodwill.
Regler kring K2 och K3
Det är skillnad i hur man kan bokföra immateriella tillgångar beroende på om bolaget använder regelverk K2 eller K3. Egenupparbetade immateriella tillgångar får endast aktiveras ifall företaget använder K3.
Vid K3 finns dessutom två alternativ att välja mellan:
- Kostnadsföringsmodellen: Här kostnadsförs alla utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten direkt.
- Aktiveringsmodellen: Här kostnadsförs utgifter för forskningsfasen direkt, medan utgifter för utvecklingsfasen kan aktiveras som en immateriell tillgång om vissa kriterier är uppfyllda.
Hur värderas immateriella tillgångar?
Det är viktigt att göra skillnad på det värde som redovisas i bokföringen och faktiskt värde, marknadsvärde.
Huvudprincipen är att man inom bokföringen värderar immateriella tillgångar till anskaffningsvärdet såtillvida de inte är egenupparbetade. Sedan finns olika regler för hur värdet kan skrivas upp eller ner.
Ifall du ska köpa eller sälja en immateriell tillgång behöver du sannolikt hjälp av en värderare. Det finns några olika metoder som är vanliga:
- The Market Value Method: Bygger på marknadsvärdet i tidigare jämförbara transaktioner.
- The Cost Method: En uppskattning av vad det skulle kosta att utveckla tillgången.
- The Income or Economic Benefit Method: Baseras på förväntad intäkt av tillgången.
Ifall det är ett helt företag som ska värderas kan immateriella tillgångar vägas in i valet av metod. Till exempel kommer en avkastningsvärdering som bygger på att en väl vald multipel appliceras på företagets historiska vinst att kunna reflektera de immateriella värden som bolaget besitter.
En kassaflödesvärdering tar också hänsyn till dessa värden i och med att den bygger på förväntade framtida kassaflöden, vilka i sig är en funktion av företagets förmåga att generera intäkter. Här har ofta de immateriella tillgångarna en bidragande roll i att generera kassaflöde.
