En inkråmsöverlåtelse eller inkråmsaffär som det också kallas är när ett köp av ett företag endast avser det så kallade ”inkråmet”, det som finns i företaget men inte aktierna, organisationsnummer eller registrerat företagsnamn.
Vad är inkråm?
Inkråm är sådant som finns i bolaget, men inte det registrerade företaget. Både tillgångar och verksamhet kan räknas till inkråm.
Exempel på inkråm är omsättningstillgångar såsom produkter och lager. Eller anläggningstillgångar som fastigheter, maskiner, lagerlokaler, inventarier och fordon.
Även personal kan anses ingå i inkråmet ifall den ekonomiska verksamheten inte förändras i och med inkråmsöverlåtelsen.
Inkråm är däremot aldrig organisationsnummer, själva aktierna i bolaget eller det registrerade företagsnamnet
Varför gör man en inkråmsaffär?
En vanlig anledning till att en köpare vill göra en inkråmsöverlåtelse istället för en fullständig aktieöverlåtelse (det vill säga ta över hela bolaget) är för att undvika risk.
När aktierna i ett företag byter ägare följer ansvaret med. Eventuella rättsliga processer som kan dyka upp blir den nya ägarens ansvar. Detta slipper man med en inkråmsöverlåtelse.
En annan risk som undviks är skatteskulder. Ifall det blir känt först senare att företaget som säljs har en skuld till Skatteverket blir det den nye ägarens huvudbry efter en aktieöverlåtelse.
Dessutom kan både köpare och säljare få vissa skattemässiga fördelar med en inkråmsaffär.
Självklart finns inte bara fördelar. En nackdel med en inkråmsöverlåtelse är att ett noggrant överlåtelseavtal kan behövas som definierar vad som ingår. Köper man alla aktierna är det däremot sällan några tvetydigheter. Det kan även finnas arbetsrättsliga aspekter.
Värdera ett företag vid en inkråmsöverlåtelse
I princip går det till på samma sätt att värdera ett företag i samband med en inkråmsaffär som vid aktieköp.
En substansvärdering visar tillgångarnas nettovärde till marknadspris efter att skulderna dragits av. En avkastningsvärdering bygger på att en multipel appliceras på historisk vinst. Härmed kan värdet av immateriella tillgångar också vägas in, exempelvis genom val av multipel.
Val av metod beror på syftet med transaktionen. Ska verksamheten drivas vidare läggs större vikt vid intjäningskapacitet. Om företagets tillgångar istället köps som ett alternativ till att köpa dem begagnat på marknaden är det istället substansvärdet som väger tungt.
Ifall bolaget i fråga ska avvecklas och inkråmet ska säljas blir värderingen i form av en likvidationsvärdering. Det innebär att en rabatt appliceras på substansvärdet för den ”lack of marketability” som råder.
Ibland vill säljaren bara sälja en del av verksamheten. Då består utmaningen i att tydligt definiera vad som ingår och vad som inte ingår. Här kan det uppstå gränsdragningsproblematik som gör att värderingen blir mer komplicerad än vid en aktieöverlåtelse.
